Huawei-skandalen blottar nya sprickor i EU-parlamentets integritet

Anklagelser om otillåten påverkan

En ny korruptionsskandal skakar EU-parlamentet och den här gången står den kinesiska teknikjätten Huawei i centrum. Huawei skandalen i EU har väckt stor uppmärksamhet då belgiska federala åklagare utreder om Huawei försökt påverka EU:s beslutsfattande genom otillåtna medel. Man fokuserar särskilt på betalningar som tros vara kopplade till ett brev från 2021, undertecknat av åtta ledamöter i EU-parlamentet. Brevet nämner inte Huawei vid namn, men främjar ett narrativ som gynnar kinesiska 5G-aktörer mitt i en intensiv debatt om Europas digitala säkerhet.

Myndigheterna misstänker, enligt Reuters och The Guardian, att parlamentarikerna mottagit hemliga betalningar för att främja Huaweis intressen. Utredningen pekar på ett erbjudande om 15 000 euro till brevets författare och 1 500 euro till varje medundertecknare. Enligt belgiska tjänstemän kan betalningarna se ut som legitim lobbying men i själva verket har de utgjort korruption.

Multinationella tillslag

Utredningen har lett till razzior i flera EU-länder, bland annat Belgien, Frankrike, Italien och Portugal. Fram till mars 2025 har fem personer åtalats: fyra för aktiv korruption och deltagande i en kriminell organisation, och en för penningtvätt. Bland de gripna finns både nuvarande och tidigare parlamentsassistenter, vilket spär på oron för politisk sårbarhet inom EU.

Fallet påminner om den ökända “Qatargate”-skandalen från 2022, där EU-parlamentariker var inblandade i mutaffärer med Qatar och Marocko. Även då ledde avslöjandena till krav på starkare skydd mot utländsk påverkan och ekonomiska oegentligheter inom unionens institutioner.

EU parlamentet agerar – men är det tillräckligt?

EU-parlamentet agerade direkt genom att dra in tillträdesprivilegierna för Huaweis lobbyister, vilket är ett tydligt uttryck för nolltolerans. Men kritiker menar att det inte räcker med symbolhandlingar. Transparency International och flera ledamöter uttrycker oro över att parlamentet ännu inte har genomfört meningsfulla reformer efter tidigare korruptionsskandaler.

Gröna EU-parlamentariker och samhällsorganisationer har till AP News lyft att nuvarande lobbyregler är otillräckliga och tillämpas bristfälligt. Anna-Maja Henriksson, finländsk politiker från Svenska folkpartiet, efterlyser en ”strukturell översyn för att stärka transparens, oberoende tillsyn och skydd för visselblåsare.”

Samtidigt förnekar Huawei alla anklagelser. I ett offentligt uttalande hävdar bolaget att det ”följer alla gällande lagar strikt” och har en ”nolltoleranspolicy mot korruption.”

Vakthundens dilemma

Även Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har hamnat i skottgluggen. Enligt uppgifter fick byrån in ett tips redan 2022. Transparency International anmälde då misstankar om det pro-Huawei-brev som skickades 2021, men OLAF valde att inte inleda en utredning med hänvisning till bristande bevis.

OLAF:s generaldirektör Ville Itälä förklarade för Yle och andra medier att byrån tar emot tusentals tips varje år och måste prioritera dem baserat på konkreta bevis. Han erkänner dock att de nya avslöjandena kan motivera en omprövning av utredningströsklar och samordningen mellan myndigheter.

Situationen väcker bredare frågor kring effektiviteten i EU:s nuvarande verktyg för att bekämpa korruption. Trots sitt uppdrag att övervaka bedrägerier och misskötsel saknar OLAF befogenhet att genomsöka parlamentsledamöters kontor – immunitet skyddar sittande ledamöter från sådana åtgärder.

Lärdomar från en återkommande kris

Detta är det andra stora fallet av korruption inom två år och ett tydligt tecken på att man fortfarande inte åtgärdat djupgående systemfel. Många analytiker menar att dessa skandaler inte är isolerade händelser, utan symptom på strukturella problem inom EU:s institutioner.

The Guardian lyfter att parlamentarisk immunitet, trots sin betydelse för demokratisk frihet, kan dölja missbruk om den inte är tydligt reglerad. Undersökande journalister och bevakningsorganisationer vill se skärpta krav på öppenhet och tydliga gränser för utländsk lobbyverksamhet.

Politiska bedömare menar att Huawei-skandalen speglar ett bredare mönster av geopolitisk rivalitet inom europeisk politik. I takt med att både västerländska och icke-västerländska teknikjättar slåss om inflytande, måste EU:s institutioner väga öppenhet mot motståndskraft.

En uppmaning till varaktiga reformer

För att återskapa förtroende och skydda demokratins kärna behöver EU-parlamentet ta till mer än tillfälliga åtgärder. Experter kräver strängare regler kring intressekonflikter, tuffare granskning av lobbying och starkare skydd för visselblåsare som avslöjar korruption.

Med flera högprofilerade rättsfall pågående har EU en chans att visa att man kan möta korruption med transparens och ansvar. Om man lyckas ta vara på det återstår att se.

Huawei-fallet förväntas bli ett riktmärke för hur EU hanterar det växande hotet från utländsk påverkan inom sina demokratiska strukturer. I en tid av strategisk konkurrens måste Europas politiska processer stå över varje misstanke. Att bygga upp säkra och konfidentiella kanaler för visselblåsning inom EU-institutionerna är avgörande – inte bara för att avslöja missförhållanden, utan för att förhindra dem från första början.

Vill du veta mer om Whistlelink?
Boka ett kostnadsfritt möte och se hur vårt säkra och heltäckande visselblåsarsystem kan hjälpa din organisation att uppfylla kraven i den svenska visselblåsarlagen. Vi visar dig systemets viktigaste funktioner och svarar gärna på dina frågor.