How to get compliant with the Whistleblowing Law
På Whistlelink har vi jobbat med visselblåsarlösningar i mer än ett decennium. Erfarenhet göt skillnad! Därför har vi sammanställt en guide med vanliga frågor om visselblåsning.
Visselblåsning är när personer i ett arbetsrelaterat sammanhang, säger ifrån när de stöter på oegentligheter som kan skada eller negativt påverka andra. Huvudsyftet är att identifiera och rapportera om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen till ledningen. Det enklaste sättet att rapportera om missförhållanden är genom en visselblåsartjänst eller visselblåsarsystem där medarbetare anonymt kan lämna in sin rapport.
Läs mer: 3 viktiga tips för att skapa en framgångsrik visselblåsarfunktion
Visselblåsare löper stor risk att utsättas för repressalier. Det kan handla om allt från degradering eller att förlora jobbet till att ställas inför domstol, bli utsatta för negativa ekonomiska konsekvenser eller se sitt rykte smutsas ned.
Rädslan för att drabbas av hämdaktioner har allvarliga konsekvenser; i Eurobarometern om korruption (2017) uppgav 81 % av de tillfrågade att de inte rapporterade om korruption som de hade sett eller upplevt. Därtill höll 85 % av de som svarade på EU-kommissionens offentliga samråd (2017) med om att arbetstagare sällan rapporterar om oro för hot mot samhällets intressen. Den främsta anledningen är rädsla för juridiska och ekonomiska konsekvenser. Man uppskattar att organisationer internationellt sett förlorar upp till 7 % av sin årliga omsättning på grund av missförhållanden och oegentligheter.
Läs mer: Nio sätt att skydda anställda från trakasserier på arbetsplatsen
Det största problemet som Europeiska kommissionen identifierade var det splittrade och ojämlika skyddet av visselblåsare inom unionen. Visselblåsare var ofta rädda för repressalier som avskräckte dem från att rapportera om problem. Av den anledningen antog man i slutet av 2019 EU-direktivet om skydd av personer som rapporterar om brott mot unionsrätten (”Visselblåsardirektivet”).
Måsättningarna för EU:s visselblåsardirektiv är:
Skydd för visselblåsare avser rapportering av oegentligheter relaterade till unionslagstiftningen. Det inkluderar skattebedrägeri, korruption, penningtvätt, brott relaterade till offentlig upphandling, produkt- och konsumentsäkerhet, miljöskydd, folkhälsa och dataskydd. EU uppmuntrar också nationella lagstiftare att utvidga tillämpningsområdet i sina respektive nationella visselblåsarlagar, samt utfärda sanktioner för organisationer som inte följer EU-direktivet.
Tidsfristen för att implementera visselblåsardirektivet i medlemsländerna var den 17 december 2021. Men till dags dato är det ännu många medlemsländer som inte införlivat direktivet i nationell lagstiftning.
Läs mer:
Skyldigheten att implementera säkra interna rapporteringskanaler gäller företag och organisationer med 50 eller fler anställda, samt kommuner med 10 000 eller fler invånare. Dessutom finansinstitut i riskzonen för penningtvätt, oavsett deras storlek. Organisationer med mindre än 250 anställda har två års längre tidsfrist att följa EU-direktivet.
Visselblåsare ska kunna lämna in sina rapporter antingen skriftligt (till exempel via ett visselblåsarsystem online) och/eller muntligt (till exempel via en telefonjour). Man ska också ordna ett fysiskt möte om visselblåsaren begär det. Dessutom är det inte bara anställda som rapporterar om missförhållanden som skyddas av visselblåsardirektivet. Skyddet gäller även till exempel praktikanter, arbetssökande och tidigare anställda, leverantörer, styrelseledamöter samt personer som på något sätt hjälper meddelaren, med flera.
På Whistlelink har vi jobbat med visselblåsarlösningar i mer än ett decennium. Erfarenhet göt skillnad! Därför har vi sammanställt en guide med vanliga frågor om visselblåsning.
Visselblåsning är när personer i ett arbetsrelaterat sammanhang, säger ifrån när de stöter på oegentligheter som kan skada eller negativt påverka andra. Huvudsyftet är att identifiera och rapportera om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen till ledningen. Det enklaste sättet att rapportera om missförhållanden är genom en visselblåsartjänst eller visselblåsarsystem där medarbetare anonymt kan lämna in sin rapport.
Läs mer: 3 viktiga tips för att skapa en framgångsrik visselblåsarfunktion
Visselblåsare löper stor risk att utsättas för repressalier. Det kan handla om allt från degradering eller att förlora jobbet till att ställas inför domstol, bli utsatta för negativa ekonomiska konsekvenser eller se sitt rykte smutsas ned.
Rädslan för att drabbas av hämdaktioner har allvarliga konsekvenser; i Eurobarometern om korruption (2017) uppgav 81 % av de tillfrågade att de inte rapporterade om korruption som de hade sett eller upplevt. Därtill höll 85 % av de som svarade på EU-kommissionens offentliga samråd (2017) med om att arbetstagare sällan rapporterar om oro för hot mot samhällets intressen. Den främsta anledningen är rädsla för juridiska och ekonomiska konsekvenser. Man uppskattar att organisationer internationellt sett förlorar upp till 7 % av sin årliga omsättning på grund av missförhållanden och oegentligheter.
Läs mer: Nio sätt att skydda anställda från trakasserier på arbetsplatsen
Det största problemet som Europeiska kommissionen identifierade var det splittrade och ojämlika skyddet av visselblåsare inom unionen. Visselblåsare var ofta rädda för repressalier som avskräckte dem från att rapportera om problem. Av den anledningen antog man i slutet av 2019 EU-direktivet om skydd av personer som rapporterar om brott mot unionsrätten (”Visselblåsardirektivet”).
Måsättningarna för EU:s direktiv om visselblåsning är:
Skydd för visselblåsare avser rapportering av oegentligheter relaterade till unionslagstiftningen. Det inkluderar skattebedrägeri, korruption, penningtvätt, brott relaterade till offentlig upphandling, produkt- och konsumentsäkerhet, miljöskydd, folkhälsa och dataskydd. EU uppmuntrar också nationella lagstiftare att utvidga tillämpningsområdet i sina respektive nationella visselblåsarlagar, samt utfärda sanktioner för organisationer som inte följer EU-direktivet.
Tidsfristen för att implementera visselblåsardirektivet i medlemsländerna var den 17 december 2021. Men till dags dato är det ännu många medlemsländer som inte införlivat direktivet i nationell lagstiftning.
Läs mer:
Skyldigheten att implementera säkra interna rapporteringskanaler gäller företag och organisationer med 50 eller fler anställda, samt kommuner med 10 000 eller fler invånare. Dessutom finansinstitut i riskzonen för penningtvätt, oavsett deras storlek. Organisationer med mindre än 250 anställda har två års längre tidsfrist att följa EU-direktivet.
Visselblåsare ska kunna lämna in sina rapporter antingen skriftligt (till exempel via ett visselblåsarsystem online) och/eller muntligt (till exempel via en telefonjour). Man ska också ordna ett fysiskt möte om visselblåsaren begär det. Dessutom är det inte bara anställda som rapporterar om missförhållanden som skyddas av visselblåsardirektivet. Skyddet gäller även till exempel praktikanter, arbetssökande och tidigare anställda, leverantörer, styrelseledamöter samt personer som på något sätt hjälper meddelaren, med flera.
Läs mer:
Att implementera en visselblåsartjänst är det bästa sättet att identifiera problem och missförhållanden inom din organisation. En visselblåsarfunktion kan förebygga eller minska ekonomiska, hälso- och säkerhetsrisker och hjälper dig åtgärda eventuella problem i ett tidigt skede. Genom att ha en visselblåsarlösning framstår man också som en öppen och transparent organisation, där man bryr sig om sina anställda, deras välbefinnande och åsikter.
Läs mer: Därför är interna rapportsystem så viktiga
Genom att välja en extern leverantör av visselblåsarsystem får du en trygg, säker och anpassad lösning där dina medarbetare kan rapportera om missförhållanden och oegentligheter. En extern visselblåsarfunktion hjälper dig att hantera ärenden på ett säkert och effektivt sätt. Du kan enkelt följa upp alla inkommande rapporter och genom att lägga till en mottagartjänst får du även enkelt hjälp av experter vid behov.
En extern visselblåsartjänst kan också garantera meddelarens anonymitet eller konfidentialitet på bästa möjliga sätt. Andra lösningar, till exempel e-post, blir fort problematiska om chefen som mottar e-posten nämns i visselblåsarrapporten.
Läs mer: 7 saker att tänka på när du ska välja visselblåsarlösning
För att få en framgångsrik visselblåsarfunktion är det avgörande att man kan garantera anonymitet och konfidentialitet för visselblåsaren under hela processen. Som vi tidigare nämnt har flera studier visat att anställda ofta inte vågar säga ifrån om de inte har möjlighet att göra det anonymt. Genom att tillhandahålla flera olika rapporteringskanaler är chansen större att man vågar slå larm och rapportera om eventuella missförhållanden. Det ger er en chans att lösa problemet innan det hinner eskalera.
Läs mer: 6 tips för att implementera ett visselblåsarsystem
Vi hoppas att du har fått svar på dina vanligaste frågor om visselblåsning. På Whistlelink är vi stolta över att kunna erbjuda det mest användarvänliga och säkra visselblåsarsystemet. Vår tjänst är lätt att använda för både organisationen och visselblåsaren. Vårt system är skalbart och lämpar sig för både mindre och större organisationer, i Europa och världen över. Kontakta oss gärna för vidare diskussion och en gratis demo av vårt system.
Om du har några funderingar eller vill veta mer om Whistlelink vill vi gärna höra från dig!
Whisltelink respekterar din integritet. Vi kommer bara kontakta dig angående våra tjänster. Du kan välja att avsluta all kommunikation från oss när som helst. För mer information, vänligen läs vår Privacy Policy.
VI TRÄFFAR DIG GÄRNA
VI TRÄFFAR DIG GÄRNA
Whisltelink respekterar din integritet. Vi kommer bara kontakta dig om våra tjänster. Du kan välja att avsluta all kommunikation från oss när som helst. För mer information, vänligen läs vår Privacy Policy
HAPPY TO MEET YOU!
Whistlelink values your privacy. We will only contact you about our solutions.
You may unsubscribe at any time. For more info, please review our Privacy Policy